Jag satt på hästryggen innan jag ens kunde gå, jag lärde mig rida innan jag kunde cykla. Jag minns inte tiden utan hästar för hästarna har varit mitt liv så sjukt länge. Jag har aldrig klagat på att jag inte orkar upp till stallet utan ibland kunde jag gå upp vid klockan halv sex på morgonen för att rida innan skolan. Jag har under hela tiden jag ridit bara pausat en gång pga jag mådde dåligt och inte ville ta ut det över hästarna. Men jag har aldrig tappat suget och jag har alltid älskat hästar.

Jag kan inte tänka mig ett liv helt utan hästar, jag skulle aldrig klara det.