Mitt mål är inte att bli känd, tävla högt och rida superfina tävlingshästar. Jag tror inte jag hade klarat av det heller, visst ridmässigt vet jag att jag hade det och jag är väldigt cool och stressar inte upp mig. Men jag mår dåligt av att inte lägga tid på hästen utanför ridningen och tävlingsbanan. Jag älskar att stå i timmar och bara mysa med hästen, jag älskar långpromenader sent på kvällen med sin älskade häst och jag älskar att bara vara med hästar. Och vill man ligga på toppen med flera olika hästar funkar inte det, då är det mer att hoppa upp på en häst som är redan är framriden, rida igenom den och kanske hoppa lite sen hoppa av och ta nästa häst. Jag vet att jag inte hade klarat av det för jag hade saknat att stå och rykta superlänge och bara mysa med sin häst. Jag älskar att leka och busa med hästen i paddocken, det är något av de roligaste jag vet. Jag älskar att veta att min häst litar mest på mig av alla för jag har lagt ner tid från marken. Det är faktiskt det jag gör med mina hästar. Jag lägger ner tid från marken och inte bara från ryggen. Har man ett bra band från marken blir allt så mycket lättare på hästen.

Mitt mål är att alltid göra det jag vill i ridningen, det spelar ingen roll ifall jag inte kommer tävla superhögt jag har hellre roligt med hästarna, vet att dom mår bra och trivs med mig och det vi gör tillsammans. Självklart tycker jag det skulle vara superskoj att ha ett framgångsrikt tävlingstall när jag blir stor. Men jag tror inte det kommer bli så fast jag hade tyckt det varit hemskt kul om jag hade kunnat ha tid att lägga ner mer tid på hästarna än vad många faktiskt gör. Sen är jag inte säker på att jag kommer hålla på med hästar om 4-5 år. För tror jag att jag vill flytta utomlands, nästan vart som och börja om från noll. Det hade varit underbart.

Detta är viktigare för mig än all framgång i världen.