jag skulle kunna säga att allt är perfekt, att vi klarar av avståndet mellan oss och att det funkar nästan lika bra som innan jag flyttade. jag skulle kunna säga att vi båda klarar det bra och ingenting har ändrats. men då skulle jag ljuga, tungan skulle bli svart och tillslut trilla av.

avstånd suger. det funkar inte alls lika bra som när jag bodde i kalmar, det funkar knappt alls. jag vill försöka men hur ska det gå när man inte kommer överens alls? jag orkar inte mer och kärlek gör så jävla ont.