http://weareallequallyfuckedup.tumblr.com/ - Florence + The Machine – Never Let Me Go

Death Cab for Cutie – I Will Follow You into the Dark
när vi satt på tåget idag sa min finaste pappa en sak som fick det att skära i hjärtat på mig. jag börjar bli vuxen nu och mina äldre syskon också, vilket både är positivt och negativt. det började skära i hjärtat för jag insåg att när jag blir äldre blir även mina föräldrar och mor/farföräldrar det. jag har inte en endaste mor eller farförälder kvar. jag förlorade min mormor för snart tre år sedan och det gör fortfarande lika ont och i det försvann min morfar. två år efter det förlorade jag en person som stod mig oerhört nära och var en extremt stor förebild för mig. och nu, nu förlorade jag min farmor.

det gör ont i hela kroppen och allt går emot, jag skakar och fryser fast jag sitter inlindad i flera täcken, jag har en stor klump i magen och mår illa hela tiden. sen har vi det jobbigaste, gråtklumpen i halsen och vetskapen om att man vilken sekund som helst kan och kommer bryta ihop totalt. 

min absolut största rädsla är att förlora människor i min närhet och varenda gång jag gör det bryts jag ner totalt tills jag hamnar på botten och på vägen upp dör alltid en bit av mig själv. och jag får hela tiden höra att jag är stark men när det händer sånt här så förstår jag inte vad folk menar med att vara stark egentligen. för jag är inte stark, jag bryter ihop hela tiden, gråter tills jag inte kan andas och varenda gång är jag snäppet ifrån att ge upp totalt.

jag orkar inte detta igen och vet inte vad jag ska ta mig till. snälla, rädda mig?